Bubi

Igår var jag och såg filmen Capote. Det var gratis. Efter en tjugo minuter somnade farbrorn på första raden. Mitt sällskap tyckte att det var förståeligt. Själv hade jag det skitbra tills efter en och en halv timme ungefär. Då tyckte jag och Capote att det började bli läge för avrättning. Inga filmer borde få vara längre än en timme. Den vettiga, moderna människans attention span är på en timme och så är det. Att jag pallade en och en halv den här gången berodde bara på att jag hade storstädat ett dagis i åtta timmar och var jävligt mör i kroppen.
Det jag framförallt minns av filmen är att den ena mördaren tuggade alvedon. Capote erbjöd honom vatten att svälja ner med, men mördaren bara låtsades som ingenting och käkade tre tabletter! Då fattade man att här har vi en mördare att räkna med. Gjord av is!