Bubi

En inte alls överraskande sak har hänt. Ingmar Bergman har dött. Och hela Sverige är i chock! Precis som om han hastigt ryckts bort mitt i sin ungdoms vår. Alla verkar helt tagna på sängen. Ingmar Bergman har ju levt i hundratals år! Han var jättegammal! Då dör man!

 
Mitt nya hudfärgade mobilsmycke.

Jag sitter i en överdimensionerad soffa vid brofästet och har det överraskande trevligt.

Tant som letar efter Barnen på Frostmofjället:
-Ooooo, vad lång ni är! Hur lång är ni? Två meter?

Alla ni som kommer hit och lånar kopiatorn och säger att den inte fungerar: jo det gör den. Men papperna kommer ut undertill, inte på sidan, era nötter. Detta står anslaget klart och tydligt på en lapp på väggen. När T var gravid blev hon helt tokig och började ryta varje gång någon kom och påstod att kopiatorn var trasig. Sen gick hon upp på sitt kontor och tjuvåt burkchampinjoner.

Jag är tillbaka på jobbet och ingen låtsas om hemska permanenten. Det gör det hela extra pinsamt. Innan kom det en guldbagge-kändis och skaffade ett lånekort. Min yrkesheder förbjuder mig att säga vem, men hennes barn sköt på mig med pinnar.

Eller kan man egentligen höra ljud i vakuum? Kan man höra knappnålar falla?

Tripp, Trapp och Trull Schulman är i Polen vilket innebär att bloggosfären består av ett enda stort vakuum. Man kan höra en knappnål falla på world wide web. Nu är det alltså bara att ta över.

Jag och Krusan är och äter avskedspizza och läser Family Living. Pizzabagaren beter sig som om han aldrig sett folk förr. Men han har uppenbarligen sinne för affärer.

Givetvis dricker jag mina drinkar med sugrör. Annars får man ju karies.

På vägen till frisören hittade jag en gubbe som hade ramlat som jag fick stötta upp. Sen fick jag presentkort på 1000 kr för klåparpermanenten. Nu måste jag åka till Stockholm varje gång jag ska klippa mig.

Utomhus just nu:

Hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha. Jag har permanentat mig. Hur dum får man bli. Jag ser ut som Weird Al Yankovic. Numera dock utan dennes bekymmerslösa uppsyn.

Det är något fel på huset. Strömmen går hela tiden. Jag försöker koka lite vatten på järnspisen (med ved alltså). Nu har jag väntat i tre kvart, men inget händer. En eloge till förfäderna som pallade med sin tids skitsamhälle.

Dagens sommarstugeoutfit! Frukttröja från sexan.

Jag har nått resans mål och ligger och läser min favorit-sommarstugelektyr, en överlevnadshandbok från -67 som heter Rädda livet. I händelse av atombombsexplosion måste man ALLTID skala potatisen innan man äter den, står det. Oavsett vad ryktet säger så räcker kokning INTE.

Nu sticker jag alltså på Sverige-semester. Som trogna läsare vet har jag givetvis packat tungt (eftersom jag är smart). Det är inte mitt fel att mobilblogginläggen får samma rubrik som själva inlägget, så klandra mig inte för det.
So long.

Fråga: Var det bara jag som trodde att Chromeos låt "Tenderoni" hette "Ten year old" och därmed tyckte att den var lite obehaglig? Svar: ja, det var det nog.

Jag har kommit på hur man mobilbloggar! Nu ska det bli åka av.

Nu ska jag på semester i obygden. Jag ska åka till stället på bilden. Mannen som har tagit fotot är ovän med mannen i den blå tröjan. Han är även webmaster för den lilla byns hemsida. Innan han publicerade den här bilden photoshoppade han bort huvudet på sin fiende och fyllde i hatten i bakgrunden istället. Sådana är de på min semesterort. Det skrämmer mig lite lite.

Åh nej, nu gjorde jag den klassiska söndagsmissen IGEN. Det vill säga vaknade klockan elva så att jag måste äta frukost till gudstjänsten på P1. Jag gör detta misstag i princip varje helg. Varje gång förbannar jag mig själv men det hjälper inte.

Ja, herregud. Om det någonsin funnits intresse för att normalisera klimatet förut har man ju effektivt lyckats kväsa det nu efter 22 timmars miljörock. Det var ju snällt av SVT att bryta för fem minuters helgmålsringning i alla fall. Vissa saker måste tydligen till och med döda isbjörnar och Crowded House ödmjukt backa inför.

När jag vaknade märkte jag att jag hade somnat över datorn med smink och heta uteshortsen på. Någon vänlig själ hade lagt en filt över mig. Jag var sjukt i gasen igår, framförallt under en mycket vass Enya-remix. På datorn stod nattens fylleinlägg fortfarande kvar. Detta var vad jag ville meddela världen vid halv fyra-snåret:

Jag har varit på I love och fått mina fem om dan helt gratis (se bild). Folk som jag trodde skulle vara arga var istället snälla (4 st). Imorgon efter jobbet tänker jag kolla på Live Earth och packa och det kommer att bli underbart. Stick och brinn alla andra.

Dansk universitetslektor ger bästa tipsen inför muntlig tenta: visa röven!



Döp en könssjukdom med tidningen Urban!


Danskt mästerskap i bearnaisesås: "Jag är en enkel man, jag gillar bröst och bearnaise"
hälsar domare Simon Jul.

Förbjudet för barn att röka, dricka och bära portfölj.

Jag har gjort decenniets folkhälsoinsats på min arbetsplats, det vill säga skrubbat alla tangentbord, musar och scannrar med läkarsprit. Sommarjobbaren har inte ringt eller synts till. Anders bjuder på aladdin-ask och pärlnougat är fortfarande kvar.

Hur kan man inte älska vår sommarjobbare? Han är gjord av is! Idag ringde han och sa att han inte kunde komma eftersom han skulle spela in lite låtar med sitt band. Jag frågade var han var igår (då ringde han inte utan var bara borta). Då sa han att samma grej som hände förra gången han var försvunnen och inte ringde hände igår.  En pinig grej som han tyvärr inte kunde berätta. Sen sa han att han kanske skulle dyka upp några timmar imorgon, om han inte skulle spela lite mer med sitt band då.